Sogir

Furu är det fulaste virket
Jag har i vanliga fall många tankar dagligen och håller ofta på att skriva ut dom på facebook for all the world to see, vilket inte alltid är speciellt smart. Idag insåg jag däremot vad min stora block är, och det är att inte provocera för mycket. Eller enkelt sagt: jag vill inte provocera alls. Jag tycker däremot om att skoja. Ser du dilemmat?
 
BUT IT GET'S JUICY, för idag började jag skriva en text om furumöbler, men vinkeln "jag hatar dom, dom är fula, smaklösa och värdelösa". Men jag postade det inte först, och varför kanske du undrar? Tydligen så ansåg jag att detta var någonting som var alldeles för provocerande för vissa att läsa. Men HUR kan man ta en åsikt om virke  PERSONLIGT? 

Vad med detta uttalande var det jag ansåg var så provocerande? Är det för att folk kanske tycker om furu? Kanske har dom en gammal furubyrå som gått i släkten ståendes i hallen? Hoppar jag på deras byrå på ett personligt plan? What's the beef with the byrå??
 
Jag insåg hur sjukt försiktig jag blivit efter att vågen med kränkta åsikter slog sociala medier, och aaaaaallas åsikt måste få luftas och skall vara preciiiiiis lika viktiga. 
 
Det slutade med att jag sket i allt, tänkte "come at me byråjävel" och postade det här:


And guess what? Ingen blev provocerad. Varför trodde jag att dem skulle bli det? För att jag är en övertänkande people pleaser. Lesson learned.